Om hudcancer

Vad kan du göra?

Den goda nyheten är att överlevnadschansen är hög när hudcancer upptäcks tidigt. Därför är det viktigt att tänka på följande:

UV-strålning är den mest förebyggbara riskfaktorn för hudcancer. Skydda huden mot skadlig UV-strålning.
Använd solskyddsfaktor 30 eller högre.
Bär skyddande kläder.
Sök skugga när solen är som starkast.
Barn bör skyddas extra noggrant från solen.
Kontrollera huden från topp till tå en gång i månaden. Egenkontroller ersätter inte en årlig hudkontroll hos läkare, men de kan hjälpa dig att upptäcka tidiga tecken på hudcancer.
Om du märker att ett födelsemärke förändras eller upptäcker en ny fläck som ser misstänkt ut, kontakta läkare.

För säkerhets skull, boka en hudkontroll

Läkaren undersöker huden noggrant, särskilt områden eller födelsemärken som du själv reagerat på. Kom ihåg att boka en hudkontroll varje år.

ABCDE-regeln för melanom

Hudläkare använder ABCDE-regeln för att bedöma om ett födelsemärke kan vara melanom. Var uppmärksam på följande tecken:

A – Asymmetry (asymmetri): Födelsemärket är inte likadant på båda sidor.
B – Border (kant): Kanterna är ojämna eller otydliga.
C – Color (färg): Flera färger eller ojämn färgfördelning.
D – Diameter: Större än 6 mm.
E – Evolution (förändring): Födelsemärket förändras över tid.

Lär känna din hud och håll koll på förändringar. Regelbundna kontroller kan rädda liv.

Varje år får allt fler människor runt om i världen diagnosen hudcancer. Därför är det viktigt att hålla koll på din hud, och gärna även huden hos människor omkring dig. När melanom upptäcks tidigt är överlevnadschansen nästan 100 %. Men melanom kan sprida sig snabbt, och om det utvecklas till metastaserat melanom är prognosen betydligt sämre. Tack vare nya behandlingsmöjligheter har situationen dock förbättrats mycket de senaste åren.

Det är viktigt att kontrollera huden regelbundet, både själv och hos läkare. Trots det finns det fortfarande stor okunskap om melanom, särskilt bland unga människor. Många underskattar riskerna med att sola utan skydd eller använda solarium. Många inser inte heller att hudskador från solen i unga år kan öka risken för melanom och andra former av hudcancer senare i livet. Se till att boka regelbundna hudkontroller hos vårdcentral eller hudläkare.

Vad är melanom?

Melanom är den farligaste formen av hudcancer. Den uppstår när DNA-skador i hudcellerna, oftast orsakade av UV-strålning från solen eller solarium, leder till mutationer som gör att cellerna börjar dela sig okontrollerat och bildar elakartade tumörer.

Melanom utvecklas i melanocyterna, alltså hudens pigmentceller. Många melanom liknar vanliga födelsemärken, och vissa utvecklas faktiskt från befintliga födelsemärken. De flesta melanom är svarta eller bruna, men de kan också vara hudfärgade, rosa, röda, lila, blå eller vita.

Den största riskfaktorn är stark och tillfällig UV-exponering som leder till solbränna, särskilt hos personer som är genetiskt predisponerade.

Några fakta om hudcancer

Över 90 % av all hudcancer orsakas av UV-strålning från solen.
Varje timme dör en person av hudcancer.
Hudcancer står för mer än hälften av alla cancerfall tillsammans.
Hudcancer är en av de vanligaste cancerformerna bland både män och kvinnor.
En allvarlig solbränna i barndomen kan fördubbla risken för melanom senare i livet.
Melanom är den dödligaste formen av hudcancer.

De största missuppfattningarna om hudcancer, av grundaren Marije Kruis

“Du måste ha solat jättemycket i ditt liv, eller?”

Ironiskt nog har jag aldrig tyckt om att sola eller vara ute särskilt mycket i solen. Jag växte upp med en mamma och två storasystrar som tillbringade stora delar av 80-talet med att försöka bli bruna. Själv var jag det nördiga barnet som hellre satt inne och läste serier och ritade. Min mamma klagade till och med på hur blek jag var och brukade säga: “Du skulle verkligen må bra av lite färg!” När jag började lyssna på punk och heavy metal som tonåring blev min bleka hud nästan en del av min identitet. När läkare frågar om jag solade mycket brukar jag säga: “Jag var inte på solarium, jag var på Iron Maiden-konserter.”

“Om man har hudcancer kan de väl bara skära bort det. Enkelt.”

Jag tror att både jag själv och många andra tänkte så om hudcancer någon gång. Och för vissa stämmer det faktiskt. Men dagen då hudläkaren berättade att jag hade melanom förstod jag inte hur allvarligt det kunde vara. Jag trodde kanske att det bara betydde att jag inte skulle kunna bada eller vara i solen på några veckor. Läkaren satte sig bredvid mig, tittade på mig och sa: “Jag kan inte lova att allt kommer gå bra. Kanske gör det det, men ditt liv kommer aldrig bli exakt detsamma igen.” Det tog tid innan jag verkligen förstod vad han menade.

“Det är ju bara hudcancer, inte något allvarligt som bröstcancer.”

Det var svårt att höra familj och vänner tänka: “Tur att det bara är hudcancer och inte en riktigt skrämmande cancerform.” Jag ville att människor skulle förstå hur allvarlig situationen faktiskt var, samtidigt som jag inte ville göra dem mer oroliga än nödvändigt. Ibland vill jag skrika att det faktiskt finns en verklig risk att detta kan döda mig. Andra gånger vill jag bara vara den starka personen som hanterar rädslan själv. Nu känns det mest konstigt när människor jämför cancerformer som om det vore någon slags tävling.

“Hudcancer ser alltid helt hemskt ut.”

Innan jag blev sjuk trodde jag också att hudcancer alltid såg extremt tydlig och skrämmande ut. Informationen jag hade sett visade mest närbilder av väldigt allvarliga fall. Det fick mig att tänka: “Om något sådant växer på huden går man ju självklart till läkaren direkt.” Men melanom är inte alltid så lätt att upptäcka. Därför är det viktigt att lära sig vilka tecken man ska hålla utkik efter.

“Det är bara väldigt ljushyade nordiska människor som får melanom.”

En av de vanligaste missuppfattningarna är att bara ljushyade personer får melanom. Det stämmer inte. Ett sorgligt exempel är att den jamaicanska musiklegenden Bob Marley dog av malignt melanom. Det finns fortfarande många missuppfattningar om hudcancer. Alla är inte skadliga, men det är viktigt att vi fortsätter prata om dem, genom samtal, konst, humor eller andra sätt att dela erfarenheter på.